Utbredd fattigdom i Afrika söder om Sahara: Orsaker och lösningar

Inledning

Utbredd fattigdom i Afrika söder om Sahara: Orsaker och lösningar: Det är självklart att man inte kan åstadkomma hållbar utveckling utan att inkludera Afrika söder om Sahara. Världen är sammankopplad ekonomiskt, sociokulturellt och miljömässigt. Extrem fattigdom i Afrika söder om Sahara påverkar och kommer att drabba hela mänskligheten. De flesta människor som bor i Afrika söder om Sahara lever i extrem fattigdom, på mindre än $2.15 per dag. Om vi inte agerar nu är det bara en tidsfråga innan vi alla drabbas ekonomiskt, socialt och miljömässigt. De är inte bara fattiga när det gäller inkomst; de saknar också tillgång till rent vatten, utbildning, frihet och så vidare.

Under årtionden har extrem fattigdom varit områdets kännetecken i det internationella samfundet. Dessutom brukar internationella mainstreammedier rapportera om kolonialism, krig, diktaturer, klimatkrisen, utarmning av naturresurser, orättvisor, ojämlikheter och terrorism i Afrika söder om Sahara. Men alla dessa problem är inte de boendes fel; de är globala problem. Därför bör vi alla delta i att lösa dessa problem, oavsett var i världen vi lever. FN:s Agenda 2030 är ett bra initiativ för att lösa dessa problem, men enligt FN:s nuvarande prognoser kommer målen inte att nås till år 2030. Det är därför viktigt att undersöka varför Agenda 2030 inte kommer att lyckas i Afrika söder om Sahara, särskilt när det gäller att utrota extrem fattigdom.

Bakgrund

Afrika består av femtiofem länder och på kontinenten bor cirka 15% av jordens befolkning. Enligt United Nations Development Programme (UNDP) tillhör fyrtiosex av Afrikas länder Afrika söder om Sahara. Dessa länder ligger söder om Saharaöknen. På grund av dessa öken och andra allvarliga inre geografiska barriärer har Afrika söder om Sahara haft svårt att kommunicera med varandra och med omvärlden. Det är dessutom inte enkelt att bedriva handel och få tillgång till giltig information i området. De kunde därför inte organisera sig och försvara sig själva. Som ett resultat koloniserades de av europeiska stormakter under århundraden, och kolonisationen orsakade stor skada i deras liv. Detta var anledningen till att de inte kunde utvecklas i samma takt som de nuvarande så kallade utvecklade länderna, särskilt västländerna. Slutligen utsattes de för extrem fattigdom. Det finns dessutom stor osäkerhet kring ekonomi, politik, miljö och sociala frågor i området.

Syfte och frågeställning

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man kan utrota extrem fattigdom i Afrika söder om Sahara och ta ett steg framåt mot de globala målen för hållbar utveckling. Att utrota fattigdomen i området skulle vara en stor prestation för mänskligheten, eftersom 40% av de människor som globalt lever i extrem fattigdom skulle få sina liv förändrade och kunna bidra till den globala agendan, Agenda 2030. För att uppnå målen är det viktigt att besvara följande frågor:

• Varför utsätts Afrika söder om Sahara för extrem fattigdom?
• Hur kan Afrika söder om Sahara ta sig ur extrem fattigdom?

Varför utsätts Afrika söder om Sahara för extrem fattigdom?

I nutid hör man många dåliga nyheter om länderna i Afrika söder om Sahara kring krig, terrorism, diktatur, korruption, inbördeskrig, statsskulder, fattigdom, svält, vattenbrist, sjukdomar, ökenspridning och missbruk av naturresurser. För att ta reda på alla orsaker till ovanstående problem behöver man noggrant granska Afrika söder om Saharas ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner. Det innebär att man behöver undersöka hur områdets politik, samhällsstruktur, ekonomi och miljö ser ut.

1.1 Afrika söder om Saharas politik och samhällsstruktur

De nuvarande länderna i Afrika och Afrika söder om Sahara skapades av europeiska stormakter i slutet av 1800-talet, under Berlinkonferensen. De ritade koloniala gränser över Afrika enbart för sina egna intressen. De förstörde dessutom de inhemska kulturella och religiösa institutionerna samt de politiska systemen. Ytterligare höll de samman folk med olika identiteter eller känsla av tillhörighet, bland annat folk från olika kulturella bakgrunder, språk och etniciteter eller klaner. Genom att använda “söndra och härska”-politiken delade de också nationer som hade starka institutioner i två eller tre länder, till exempel Tigray-befolkningen – ägarna till Aksum-kungariket – som delades mellan två länder, Eritrea och Etiopien. Kort sagt, de förstörde Afrika söder om Saharas politiska system och samhällsstruktur.

1.2 Afrika söder om Saharas ekonomi och miljö

Innan kolonialmakterna kom till Afrika söder om Sahara försörjde de lokala människorna sina familjer genom jordbruk, insamling och jakt. Under kolonialismen gynnades inte ursprungsbefolkningen av den koloniala regeringen. Kolonialisterna lämnade också området med sämre ekonomiska institutioner och förorenad miljö. De utnyttjade endast råvaror på bekostnad av lokalbefolkningen. Efter att kolonialismen avskaffades stod området dessutom inför allvarliga ekonomiska och miljömässiga utmaningar år efter år. När man ser på områdets senaste ekonomiska översikt, utvecklades det med 3,4% ekonomisk tillväxt. Men BNP per capita-gapet mellan Afrika söder om Sahara och resten av världen är enormt. Dessutom ökade antalet extremt fattiga människor med nästan trettio miljoner år 2020, och de lägst inkomst länderna i området behöver över 245 miljoner dollar för att återhämta sig. Enligt UNICEF Somalia hade minst 245 000 människor intern fördrivning och över 3,2 miljoner människor påverkas av klimatförändringar i Somalia. I Kenya, från 2014 till 2022, påverkades dessutom cirka 1,6 miljoner människor av torka, och Zambia möter kraftiga regn med cirka 30 000 människor påverkade av översvämningar. Detta visar att Afrika söder om Sahara utsätts för mat- och vattenbrist, översvämningar, torka på grund av klimatförändringar och ekonomiska problem.

2. Hur kan Afrika söder om Sahara ta sig ur extrem fattigdom?

Afrika söder om Sahara har en komplex historia präglad av koloniala gränsdragningar som ofta inte tar hänsyn till befintliga kulturella, språkliga och etniska skillnader. Dessa gränser har ibland försvårat skapandet av en enhetlig nationell identitet och effektivt styre.

För att bekämpa extrem fattigdom i regionen är det avgörande att stärka inhemska regeringar och institutioner. Effektiva och inkluderande styren kan främja ekonomisk tillväxt, förbättra social trygghet och minska fattigdomen. Extern hjälp från aktörer som EU, USA och Kina kan vara värdefull, men långsiktig utveckling kräver lokalt ägarskap och ansvarstagande.

Utmaningarna är betydande, men det finns också framsteg. Andelen barn som skrivs in i grundskolan har ökat från 52 procent 1990 till 80 procent 2015. Den ekonomiska tillväxten har varit hög i regionen sedan en tid tillbaka, även om resurserna fördelas ojämlikt. För att ytterligare minska fattigdomen är det viktigt att adressera faktorer som kapitalflykt, korruption och ojämlik resursfördelning.

Sammanfattningsvis kräver utrotandet av extrem fattigdom i Afrika söder om Sahara en kombination av starka inhemska institutioner, rättvisa globala ekonomiska strukturer och effektivt internationellt samarbete.

Teori

Fattigdom handlar inte bara om pengar; den är multidimensionell och omfattar sociala, ekologiska, ekonomiska och politiska aspekter. Den innebär också brist på frihet, inflytande, hälsa, utbildning och säkerhet.

För att avskaffa fattigdom behöver man tänka på långsiktiga och hållbara lösningar. Man bör också lösa dessa problem utan att äventyra kommande generationers behov. Det är självklart att det är svårt att tillgodose alla behov på en gång, så man behöver prioritera sina behov.

Enligt Maslows behovstrappa bör man prioritera på följande sätt:

1. Fysiska behov 

2. Trygghet 

3. Gemenskap 

4. Behov av uppskattning (självkänsla) 

5. Självförverkligande

Om man inte prioriterar sina behov kan man inte avskaffa extrem fattigdom och uppnå målen för hållbar utveckling.

Resultat

Afrika söder om Sahara har en komplex historia präglad av kolonialism, där europeiska makter drog upp gränser som ofta delade eller sammanförde olika etniska och kulturella grupper utan hänsyn till deras identiteter. Denna uppdelning skapade stater med begränsad nationell sammanhållning, vilket försvårar skapandet av starka nationella institutioner och regeringar.

Fattigdom är ett mångfacetterat problem som inte enbart handlar om ekonomiska brister, utan även om avsaknad av frihet, inflytande, hälsa, utbildning och säkerhet.

Kolonialismens arv har haft en långvarig inverkan på regionens politiska och sociala strukturer. Genom att exploatera naturresurser och införa nya gränser underminerade kolonialmakterna befintliga samhällsstrukturer och kulturella identiteter.

För att bekämpa extrem fattigdom i Afrika söder om Sahara krävs det att man bygger upp starka och inkluderande nationella institutioner som kan hantera de sociala, ekonomiska och politiska utmaningarna. Extern hjälp från aktörer som EU, USA och Kina kan vara värdefull, men långsiktiga och hållbara lösningar måste komma inifrån genom att stärka lokala strukturer och institutioner.

Analys

Afrika söder om Sahara är rikt på naturresurser, men har under århundraden inte kunnat dra nytta av dessa tillgångar. Området utsattes för kolonialism på grund av sina naturresurser. När europeiska kolonialmakter erövrade regionen ritade de om gränserna och delade folkgrupper med gemensam kulturell bakgrund, språk, historia och trossystem mellan flera “länder”. Genom den antika “söndra och härska”-politiken exploaterade de naturresurser och arbetskraft från området. Efter att kolonialismen avskaffades stod länderna i regionen utan effektiva administrativa system samt trovärdiga nationella och sociala institutioner. Trots att militära regimer tog makten misslyckades de med att upprätthålla nationell integritet. På grund av de koloniala gränserna och interna splittringar drabbades området av inbördeskrig, folkmord och social fragmentering. Vanliga människor i regionen utsattes dessutom för ekonomiska och miljömässiga problem såsom översvämningar, torka samt brist på mat och vatten. Som ett resultat lever 40% av världens extremt fattiga människor i detta område.

För att övervinna den multidimensionella extrema fattigdomen bör människorna i regionen organisera sig på lokal och nationell nivå och ta kollektivt ansvar. Med starka inhemska institutioner kan man hantera ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar utan att äventyra kommande generationers behov. Dessutom behöver man prioritera sina behov. Man bör inte förvänta sig att mäktiga nationer som USA, EU eller Kina ska lösa deras inhemska problem. Det är dock uppenbart att för att utrota fattigdom i Afrika söder om Sahara och resten av världen krävs omfattande internationellt samarbete.

Diskussion

Afrika söder om Sahara är rikt på naturresurser men har under århundraden inte kunnat dra nytta av dessa tillgångar. Istället har regionen utsatts för kolonialism på grund av sin naturliga rikedom. När europeiska kolonialmakter erövrade området ritade de koloniala gränser som delade folkgrupper med gemensam kulturell bakgrund, språk, historia och trossystem i flera “länder”. Genom den antika “söndra och härska”-politiken exploaterade de naturresurser och arbetskraft från området.

Efter att kolonialismen avskaffades stod länderna i regionen utan effektiva administrativa system samt trovärdiga nationella och sociala institutioner. Trots att militära regimer tog makten misslyckades de med att upprätthålla nationell integritet. På grund av de koloniala gränserna och interna splittringar har området drabbats av inbördeskrig, folkmord och social fragmentering. Dessutom har befolkningen utsatts för ekonomiska och miljömässiga problem såsom översvämningar, torka samt brist på mat och vatten. Som ett resultat lever över hälften av världens fattiga i regionen.

För att övervinna den multidimensionella extrema fattigdomen bör människorna i området organisera sig på lokal och nationell nivå och ta kollektivt ansvar. Genom starka inhemska institutioner kan ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar hanteras utan att äventyra kommande generationers behov. Det är också viktigt att prioritera behoven enligt Maslows behovstrappa: fysiska behov, trygghet, gemenskap, självkänsla och självförverkligande. Extern hjälp från mäktiga nationer som USA, EU eller Kina kan inte ensam lösa problemen; det krävs ett starkt lokalt engagemang och internationellt samarbete för att utrota fattigdomen i Afrika söder om Sahara.

De globala målen för hållbar utveckling, Agenda 2030, är inte juridiskt bindande, men de utgör en gemensam plan för fred och välstånd för människor och planeten. För att genomföra agendan krävs seriöst engagemang och samarbete på alla nivåer: lokalt, nationellt och internationellt. Att avskaffa extrem fattigdom i Afrika söder om Sahara skulle vara en stor framgång för hela mänskligheten, eftersom det påverkar oss alla direkt eller indirekt.

Extern ekonomisk hjälp kan vara en del av lösningen, men det är avgörande att människorna i regionen själva organiserar sig och prioriterar sina behov. Genom att samarbeta med andra aktörer kan de uppnå bättre resultat och bidra till att uppfylla målen för hållbar utveckling.

Källförteckning:

• Brundtland Report. (1987). Our Common Future. Tillgänglig på file:///home/chronos/u-d64c8b3b79685d8d30cf4d75534372ddcc35a94a/MyFiles/Downloads/our_common_futurebrundtlandreport1987%20(1).pdf (hämtad 2022-02-21).
• Nilsson, B. (2014). “Gäller Maslows behovstrappa fortfarande”. Forskning & Framsteg. Tillgänglig på https://fof.se/artikel/2014/3/galler-maslows-behovstrappa-fortfarande/ (hämtad 2022-02-21).
• Fragile State Index. (2021). “Fragility in the world 2021”. Tillgänglig på https://fragilestatesindex.org/ (hämtad 2022-02-20).
• Globala Målen. (2015). “Globala Målen 2015-2030”. Tillgänglig på https://www.globalamalen.se/globala-malen-pa-lattlast-svenska/ (nås 17-02-2022).
• Globala Målen. (2015). “Hur går det för målen?”. Tillgänglig på https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-1-ingen-fattigdom/ (nås 17-02-2022).
• Internationella valutafonden (IMF). (2021). “Regional economic outlook Sub-Saharan Africa”. Tillgänglig på https://www.youtube.com/watch?v=7P3Y5RfHNBk (hämtad 2022-02-20).
• Nationalencyklopedin. “Afrika”. Tillgänglig på http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/afrika (hämtad 2022-02-18).
• National Geographic Society. (2021). “The kingdom of Aksum”. Tillgänglig på https://www.nationalgeographic.org/article/kingdom-aksum/ (hämtad 2022-02-19).
• Populär Historia. (2014). “Huggsexan om Afrika”. Tillgänglig på https://popularhistoria.se/civilisationer/kolonialism/huggsexan-om-afrika-berlinkonferensen (hämtad 2022-02-19).
• Reliefweb. (2022). “All Disaster”. Tillgänglig på https://reliefweb.int/disasters (hämtad 2022-02-20).
• FN:s utvecklingsprogram (UNDP). (2020). “About Sub-Saharan Africa”. Tillgänglig på https://www.africa.undp.org/content/rba/en/home/regioninfo.html (hämtad 2022-02-18).

.UNICEF. (2020). “Extrem fattigdom”. Tillgänglig på https://unicef.se/fakta/fattigdom (hämtad 2022-02-19)