Globalisering och Hållbar Utveckling

Globalisering och hållbar utveckling är två centrala begrepp i vår tid, med betydande inverkan på ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner. Historiskt sett levde människor som nomader i små grupper, ständigt på jakt efter mat, vatten och skydd. Denna livsstil begränsade deras sociala och ekonomiska aktiviteter. Med tiden började människor bosätta sig i byar, vilket krävde ökat samarbete för att möta gemensamma utmaningar. Trots detta saknades ofta förmågan att hantera naturresurser på ett sätt som gynnade både nuvarande och kommande generationer, vilket hindrade utvecklingen av hållbara civilisationer.

Bristen på varor och tjänster ledde till handel, men detta var inte alltid tillräckligt för att tillgodose allas behov. Denna otillräcklighet skapade risker och instabilitet, särskilt när fokus låg enbart på att erhålla varor och tjänster utan hänsyn till hållbar utveckling och sociala, ekologiska och ekonomiska förutsättningar. Efter de två världskrigen accelererade globaliseringen, främjad av teknologisk utveckling, medier och förbättrad infrastruktur. Denna process har haft stor påverkan på globala ekonomiska, sociala och ekologiska dimensioner samt hållbar utveckling.

Under de senaste decennierna har globalisering blivit en betydande politisk fråga, särskilt i västvärlden, inklusive USA och EU. Invandringspolitik har stått i centrum för valkampanjer, där oro för sociala och ekonomiska kriser, såsom terrorism, droghandel och arbetslöshet, har varit framträdande. Exempelvis valdes Donald Trump till USA:s president med kampanjen “Make America Great Again”, som motsatte sig globalisering och fri rörlighet av människor, varor och tjänster. Dessutom lämnade Storbritannien EU på grund av oro relaterad till globalisering. Populistiska politiker i rika länder hävdar att globalisering kan påverka arbetare, inhemska företag och samhället negativt, medan deras motsvarigheter i fattigare länder anser att rika länder utnyttjar billig arbetskraft och naturresurser, samt att västerländsk kultur utgör ett hot. Både rika och fattiga länder uttrycker också oro över terrorism, klimatförändringar och globala ekonomiska kriser. Det är dock tydligt att teknologisk utveckling, ekonomisk tillväxt, tillgång till internet och ökad konkurrens har gynnat många, trots globala utmaningar som klimatförändringar, finanskriser och terrorism.

Den pågående covid-19-pandemin har ytterligare belyst vårt ömsesidiga beroende på ekonomiska, sociala och ekologiska områden. Enligt Internationella valutafondens rapport “World Economic Outlook” från oktober 2021 har människor världen över uttryckt allvarlig oro för hälsa, tillgång och priser på varor och tjänster under pandemin, då den negativt påverkat våra sociala och ekonomiska aktiviteter. Detta illustrerar en av globaliseringens negativa effekter på global hållbar utveckling. Oavsett personliga åsikter måste länder samarbeta för att hantera stora globala frågor. Det är också nödvändigt att följa och lita på globala institutioner, såsom Förenta nationerna, Internationella valutafonden, Världshandelsorganisationen och Världsbanken, för att uppnå hållbar utveckling och bekämpa globala utmaningar.

Sammanfattningsvis utvecklas den globaliserade världen snabbt, med både positiva och negativa aspekter. Negativa aspekter inkluderar spridningen av sjukdomar, medan positiva aspekter omfattar ökad tillgång till information, varor och tjänster som kan användas i vardagen på både individuell och samhällelig nivå. För att uppnå hållbar utveckling krävs samarbete och ansvarsfullt agerande gentemot sociala, ekonomiska och ekologiska utmaningar, samt att följa globala riktlinjer. Inget land kan isolera sig från globala utmaningar inom dessa områden. Samarbete är därför nödvändigt för att undvika naturkatastrofer, svält och hälsorelaterade och säkerhetsmässiga problem orsakade av oansvariga aktiviteter. Dessutom bör vi se globaliseringens utmaningar som möjligheter till globalt samarbete, vilket kan bidra till att bevara vår planet och uppnå hållbar utveckling.

Källförteckning:

• Al Jazeera English. (2016). The high and low of the Brexit campaign. Tillgänglig på https://www.youtube.com/watch?v=6mRAgK6jH9A (hämtad 2021-11-08).
  
• Mathiasson, C. (2019). Hållbart samhällsbyggande (1:a upplagan, 2:a tryckningen).
  
• CNN. (2016). Donald Trump’s entire immigration speech. Tillgänglig på https://www.youtube.com/watch?v=yxD5QkzmVOA (hämtad 2021-11-07).
  

. Internationella valutafonden (IMF). (oktober 2021). World Economic Outlook. Tillgänglig på https://www.imf.org/en/Publications/WEO/Issues/2021/10/12/world-economic-outlook-october-2021 (hämtad 2021-11-09).

Källgranskning:

I detta arbete har fyra olika källor använts: en bok, två etablerade medier och Internationella valutafonden (IMF). Boken Hållbart samhällsbyggande av Carina Mathiasson anses trovärdig eftersom den är balanserad och relevant, med användbar och pålitlig information. Författaren är dessutom lärare inom ämnet, vilket stärker trovärdigheten.